Eugène Grindel Eluard
Eugène Grindel Eluard | |
---|---|
Irudi gehiago | |
Bizitza | |
Jaiotzako izen-deiturak | Eugène Émile Paul Grindel |
Jaiotza | Saint-Denis, 1895eko abenduaren 14a |
Herrialdea | Frantzia |
Lehen hizkuntza | frantsesa |
Heriotza | Charenton-le-Pont, 1952ko azaroaren 18a (56 urte) |
Hobiratze lekua | Père Lachaise hilerria |
Heriotza modua | berezko heriotza: miokardio infartu akutua |
Familia | |
Aita | Eugène Grindel |
Ama | Jeanne Cousin |
Ezkontidea(k) | Gala Dalí (1917ko otsailaren 21a - 1929) Nusch Éluard (1934ko abuztuaren 21a - 1946ko azaroaren 28a) Dominique Éluard (en) (1951ko ekainaren 15a - 1952ko azaroaren 18a) |
Seme-alabak | ikusi
|
Hezkuntza | |
Heziketa | Lycée Colbert (en) |
Hizkuntzak | frantsesa esloveniera |
Jarduerak | |
Jarduerak | idazlea, politikaria, poeta eta Frantziako Erresistentziako kidea |
Lan nabarmenak | ikusi
|
Mugimendua | surrealismoa dadaismoa |
Izengoitia(k) | Didier Desroches, Jean Du Haut, Maurice Hervent eta Paul Éluard |
Sinesmenak eta ideologia | |
Erlijioa | ateismoa |
Alderdi politikoa | Frantziako Alderdi Komunista |
eluard.org | |
Eugène Grindel Eluard (Saint-Denis, 1895eko abenduaren 14a - Charenton-le-Pont, 1952ko azaroaren 18a), izengoitiz Paul Eluard deitua, frantziar poeta izan zen.
Bizitza
Oso gaztetan, erietxe batean sartu behar izan zuen (1912). Lehen Mundu Gerra (1914-1918) ezagutu zuen , eta bakea izan zen, harrezkero, haren ametsa: Poèmes pour la Paix (1918, «Bakerako poemak»). Gerra bukatu zenean, Louis Aragon, André Breton eta Tristan Tzara ezagutu zituen, besteak beste, eta, Dada mugimenduan hartu zuen parte; garai hartakoa da Les Animaux et leurs hommes (1921, «Animaliak eta beren gizonak»). Handik gutxira, ordea, surrealismora jo zuen: Mourir pour ne pas mourir (1924, «Ez hiltzeko hil»).
1929an Maria Benz Nusch ezagutu zuenean, bizitza errotik aldatu zuen, eta maitasuna bihurtu zuen bere poesiaren ardatz: Capitale de la douleur (1926, «Oinazearen hiriburua»), L´amour, la poésie (1929, «Maitasuna, poesia»), La vie inmédiate (1932, «Berehalako bizitza»), maitasun eroaren kantak dira. Aldi hura igaro ondoren, gauza sotilenetara itzuli zen, hizkuntza-gardentasunaren bila: Les yeux fertiles (1936, «Begi emankorrak»), Donner à voir (1939, «Ikustera eman»).
1926an Alderdi Komunistan sartua zen baina, Aragonekin izandako istiluen ondoren, 1933an bota egin zuten. Hala eta guztiz ere, faxismoaren kontrako borrokari eutsi zion (La Victoire de Guernica, 1938). Bigarren Mundu Gerra heldu zenean, erresistentzian sartu eta idazleen nazio-batzordeko buru izan zen; garai hartako poemek gerra dute gai nagusitzat. Gerra bukatu zenean, betiko bake-ametsari heldu zion berriro: Poésie ininterrompue (1946, «Etenik gabeko poesia»), Le dur désir de durer (1946, «Irauteko desira gogorra»), Tout dire (1951, «Dena esan»).
Erreferentziak
- Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/26 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.
Kanpo estekak
Wikimedia Commonsen badira fitxategi gehiago, gai hau dutenak: Eugène Grindel Eluard |
- Euskarari ekarriak: Paul Eluard Ekarriak.armiarma.eus
- i
- e
- a
- Eileen Agar
- Jean Arp
- Eugène Atget
- Hans Bellmer
- Jacques-André Boiffard
- Bill Brandt
- Victor Brauner
- Fanny Brennan
- Emmy Bridgwater
- Luis Buñuel
- Claude Cahun
- Leonora Carrington
- Ithell Colquhoun
- Gala Dalí
- Salvador Dalí
- Jean Dallaire
- Paul Delvaux
- Óscar Domínguez
- Christian Dotremont
- Marcel Duchamp
- Marcel Duhamel
- Curt Echtermeyer
- Max Ernst
- Leonor Fini
- Gordon Onslow Ford
- Esteban Francés
- Alberto Giacometti
- Julio González
- Jane Graverol
- Jacques Hérold
- Valentine Hugo
- Frida Kahlo
- Wifredo Lam
- Jacqueline Lamba
- Dora Maar
- Conroy Maddox
- René Magritte
- Georges Malkine
- Marcel Mariën
- André Masson
- Roberto Matta
- Mikuláš Medek
- Oscar Mellor
- John Melville
- E. L. T. Mesens
- Lee Miller
- Desmond Morris
- Joan Miró
- Méret Oppenheim
- Wolfgang Paalen
- Benjamín Palencia
- Roland Penrose
- Man Ray
- Toni del Renzio
- Kay Sage
- Kurt Seligmann
- André Souris
- Martin Stejskal
- Jindřich Štyrský
- Maurice Tabard
- Yves Tanguy
- Dorothea Tanning
- Karel Teige
- Kristians Tonny
- Toyen
- Albert Valentin
- Remedios Varo
- James F. Walker
- Unica Zürn
- Philipp Humm
teorikoak
- Maxime Moses Alexandre
- Guillaume Apollinaire
- Louis Aragon
- Antonin Artaud
- Jacques Baron
- Georges Bataille
- André Breton
- Roger Caillois
- Nicolas Calas
- René Crevel
- René Daumal
- Robert Desnos
- Vratislav Effenberger
- Paul Éluard
- Renée Gauthier
- Roger Gilbert-Lecomte
- Yvan Goll
- Julien Gracq
- Irène Hamoir
- Georges Hugnet
- Alfred Jarry
- Nelly Kaplan
- Petr Král
- Jacques Lacan
- Philip Lamantia
- Comte de Lautréamont
- Marcel Lecomte
- Michel Leiris
- Georges Limbour
- Léo Malet
- Joyce Mansour
- Robert Melville
- René Ménil
- Max Morise
- Pierre Naville
- Vítězslav Nezval
- Paul Nougé
- Paul Păun
- Benjamin Péret
- Francis Ponge
- Jacques Prévert
- Raymond Queneau
- Herbert Read
- Pierre Reverdy
- Georges Sadoul
- Louis Scutenaire
- Philippe Soupault
- André Thirion
- Dylan Thomas
- Tristan Tzara
- Jacques Vaché
- Marianne Van Hirtum
- Roger Vitrac
- Acéphale
- Les Automatistes
- Birminghamho surrealistal
- Britainiar Talde Surrealista
- Bureau of Surrealist Research
- Chicagoko Imagistak
- Chicagoko Talde Surrealista
- Dau al Set
- Fighting Cock Society
- The Firesign Theatre
- The Goons
- Grup d'Elx
- La Mandrágora
- Monty Python
- Refus Global
- The Surrealist Group in Stockholm
- Manifestu surrealista
- Automatismo surrealista
- Zinema surrealista
- Musika surrealista
- Teknika surrealistak
- Umore surrealista
- Exposition Internationale du Surréalisme
- London International Surrealist Exhibition
- Emakume surrealistak
- Dada
- Espresionismo abstraktu
- Metodo paranoiko-kritiko
- Datuak: Q152176
- Multimedia: Paul Éluard / Q152176