Carolyn Bertozzi
Carolyn Bertozzi  | |
 | |
| Född | 10 oktober 1966[1] (57 år) Boston, Massachusetts, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA[2] |
| Utbildad vid | Lexington High School Harvard University, filosofie kandidat, [3] University of California, Berkeley, filosofie doktor, [3]  |
| Sysselsättning | Kemist[4][5][6], universitetslärare, biokemist, akademiker |
| Arbetsgivare | American Cancer Society (1993–1995)[3] University of California, Berkeley (1996–2015)[3] University of California, San Francisco (2000–2015)[3] Lawrence Berkeley National Laboratory (2007–2015)[3] Stanforduniversitetet (2015–)[3] |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi 2022 Wolfpriset i kemi 2022 Se lista | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Carolyn Ruth Bertozzi, född 10 oktober 1966 i Boston i Massachusetts, är en amerikansk kemist verksam vid Stanford University.
Bertozzis forskning har bland annat kretsat kring kemiska reaktioner i levande celler och organismer.[7][8] Hon tilldelades Nobelpriset i kemi 2022, tillsammans med Morten Meldal och Karl Barry Sharpless, för utvecklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.[9]
Biografi
Bertozzi är dotter till en professor i fysik på Massachusetts Institute of Technology och växte upp i en akademisk miljö i Lexington. Hon studerade biologi och kemi vid Harvard University och doktorerade i kemi vid University of California i Berkeley år 1993[10] med avhandlingen Synthesis and biological activity of carbon-linked glycosides.
Efter en period som postdoktor blev hon docent, och senare professor vid samma universitet. År 2000 utnämndes hon till professor i molekylär- och cellfarmakologi vid universitetets campus i San Francisco och två år senare till professor i kemi och molekylär- och cellbiologi vid universitetets campus i Berkeley.[11]
Bertozzi utnämndes till professor i kemi vid Stanford University år 2015.[11]
Utmärkelser
- MacArthur Fellows Program, juli 1999
- Presidential Early Career Award for Scientists and Engineers, 2000[12]
- ACS-priset i kemi, 2001
- Agnes Fay Morgan Research Award, 2004[13]
- Ernst Schering-priset, 2007[14]
- Willard Gibbs-priset, 2008[15]
- William H. Nichols Medal Award, 2009[16]
- Lemelson–MIT-priset, 2010
- Heinrich Wieland-priset, 2012
- Ernest Orlando Lawrence-priset, 2014[17]
- Clarivate Citation Laureates, 2015[18]
- NAS Award in Chemical Sciences, 2016[19]
- National Inventors Hall of Fame, 2017[20]
- Arthur C. Cope Award, 2017
- Utländsk ledamot av Royal Society, 2018[21]
- John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen, 2020
- F. A. Cotton Medal, 2020[22]
- Bijvoetmedaljen, 2022[23]
- Dickson-priset i medicin, 2022[24]
- Welch's kemipris, 2022[25]
- Glenn T. Seaborg Medal, 2022[26]
- Wolfpriset i kemi, 2022[27]
- Nobelpriset i kemi, 2022[28]
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Camille Dreyfus Teacher-Scholar Awards
[Redigera Wikidata]
Källor
- ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
- ^ Carolyn Bertozzi, Profile of Carolyn Bertozzi. Interview by Tinsley Davis, vol. 107, 7, Proceedings of the National Academy of Sciences, 16 februari 2010, s. 2737-2739, 10.1073/PNAS.0914469107, 20160128, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] läs online, www.lincei.it .[källa från Wikidata]
- ^ Data explosion fuels search for drugs, vol. 400, 6746, Nature, 1 augusti 1999, s. 799-800, 10.1038/23532, 10466732, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carina Dennis, Sweet revenge., vol. 423, 6940, Nature, 1 juni 2003, s. 580-582, 10.1038/423580A, 12789309, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Virginia Gewin, Turning point: Adam de la Zerda, vol. 496, 7445, Nature, 17 april 2013 och april 2013, s. 389-389, 10.1038/NJ7445-389A, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nobel Prize predictions see honors for gene editing technology”. Reuters. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151001123229/http://www.reuters.com/article/2015/09/24/us-nobel-predictions-thomsonreuters-idUSKCN0RO0BB20150924. Läst 30 september 2015.
- ^ ”These are the scientists who could win a Nobel Prize”. Business Insider. 24 september 2015. http://uk.businessinsider.com/thompson-reuters-nobel-predictions-2015-9?r=US&IR=T. Läst 30 september 2015.
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2022/bertozzi/facts/. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”Profile of Carolyn Bertozzi” (på engelska). https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.0914469107. Läst 6 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Mitgliederverzeichnis | Expertensuche” (på tyska). https://www.leopoldina.org/mitgliederverzeichnis/mitglieder/member/Member/show/carolyn-bertozzi/. Läst 6 oktober 2022.
- ^ läs online, clintonwhitehouse4.archives.gov , läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.iotasigmapi.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, scheringstiftung.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, newyorkacs.online .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, science.osti.gov , läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org , läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.chem.tamu.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uu.nl .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dicksonprize.pitt.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, welch1.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.seaborg.ucla.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org , läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Carolyn Bertozzi.Bilder & media- Carolyn Bertozzi sida på Bertozzi Research Lab
- Carolyn Bertozzi hos Nobelstiftelsen (på engelska)
| |||||||||||||||||||
|
