Kemoterapi

Kemoterapi, cytostatika, cellgifter, avser en läkemedelsbehandling mot cancer som ospecifikt slår mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt och framförallt tumörceller kommer att gå in i programmerad celldöd vilket bromsar tumörens tillväxt. Kemoterapi används vid många tumörsjukdomar, bland annat som behandling före och efter kirurgi, för att döda de cancerceller som inte kan avlägsnas kirurgiskt. Cellgifter kan också ges i samband med kortison som behandling av autoimmuna sjukdomar; detta för att minska mängden kortison man måste ge.

Verkan

Gemensamt för all cytostatika är att de hämmar cellreproduktionen. Detta gäller i synnerhet snabbväxande celler. Dagens cytostatika är oselektiva i sin verkan, vilket medför att även normala celler påverkas, vilket i sin tur leder till biverkningar och begränsar de doser som kan ges till individen. I modern cancerterapi ges vanligen kombinationer av olika cytostatika med sinsemellan olika verkningsmekanism och biverkningsprofil (multiterapi). Orsaken är att det ökar den toxiska effekten på tumörcellerna samtidigt som risken för resistensutveckling mot läkemedlen minskar.

Vid leukemier ("blodcancer") kan cytostatika som enda behandlingsform vara tillräcklig för att åstadkomma bot, men oftast används cytostatika som en av flera komponenter där kirurgi och strålbehandling vanligtvis är de övriga viktigaste beståndsdelarna.

Biverkningar

Nackdelen med kemoterapi är allvarliga biverkningar som cancerpatienten drabbas av. Till vanliga biverkningar hör benmärgssvikt, med anemi, trombocytopeni och immunbrist som följd. Illamående, utmattning och håravfall är tre andra vanliga biverkningar av kemoterapeutisk behandling. En långsiktig biverkning är sekundära maligniteter som är nya tumörer som uppstått på grund av cellgiftsbehandlingen; de blir kliniskt kännbara flera år efter avslutad behandling. Skalpkylning har blivit en allt mer populär metod för att motverka biverkningen håravfall.

Källor

  • ”Cytostatika”. Vårdguiden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418114920/http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Cytostatika/. Läst 16 oktober 2012. 
  • 1177.se, Cytostatikabehandling, hämtad 16 oktober 2012

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Kemoterapi.
    Bilder & media
v  r
Cancer
Cancer efter kroppsdel
Cancer i
matsmältningsorganen
Övrig cancer
Cancer efter celltyp
Orsak och utveckling
Förebyggande och behandling
v  r
Kemoterapi
Alkylerande ämnen
Kvävesenapsgasanaloger: Cyklofosfamid · Klorambucil · Melfalan · Ifosfamid · Temozolomid Dakarbazin Alkylsulfonater: Busulfan Aziridiner: Tiotepa Nitrosureaföreningar: Lomustin
Antimetaboliter
Folsyra: Metotrexat · Pemetrexed Purinanaloger: Merkaptopurin · Tioguanin · Kladribin · Fludarabin · Pyrimidinanaloger: Cytarabin · Fluorouracil · Tegafur · Gemcitabin · Capecitabin
Mitoshämmare
Taxaner: Paklitaxel · Docetaxel Vinca-alkaloider: Vinblastin · Vinkristin · Vindesin · Vinorelbin Podofyllotoxinderivat Etoposid
Antracykliner
Doxorubicin · Daunorubicin · Epirubicin · Idarubicin · Mitoxantron · Bleomycin · Mitomycin
Platinaföreningar
Cisplatin · Karboplatin · Oxaliplatin
Sensibiliserande ämnen
Porfimernatrium · Verteporfin · Metylaminolevulinat