Lantmästare

Den här artikeln eller avsnittet anses behöva ett mer tidlöst perspektiv. (2021-06)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Lantmästarprogrammet är en universitetsutbildning som ger en bred och praktiskt förankrad kunskap om jordbrukets förutsättningar. Utbildningen bedrivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på Alnarp i Skåne och omfattar 180 högskolepoäng (tre års heltidsstudier). Man avlägger då en lantmästarexamen, som är en yrkesexamen. Man kan också ta ut en kandidatexamen i ekonomi eller lantbruksvetenskap.

Lantmästarutbildningen utvecklar företagsamhet och entreprenörskap framförallt inom lantbrukssektorn. Efter studierna arbetar många på ledande positioner inom lantbruksnäringen, såväl genom driftsledning på lantbruksföretag som i ett egendrivet företag eller inom de större lantbrukskoncernerna. Många arbetar också inom försäljning, rådgivning, undervisning eller utlandsarbete, alternativt studerar vidare för att ytterligare fördjupa sina kunskaper.

Studentaktiviteter

Vid speciella tillfällen såsom tentamina, redovisningar, studiebesök, gästföreläsningar, bär lantmästarstudenterna sin skoluniform som kallas sparkdräkt. Uniformen består av mörkblå kavaj med mörkgrå byxa eller kjol; varje ny klass får även designa sin egen slips som bärs med sparkdräkten. Sparkdräkten togs fram en gång i tiden i nivellerande syfte. Lantmästarkåren anordnar fester på Alnarps campusområde, som Gåsaboston och Vårbal, liksom större evenemang som karnevalen, vilken lockar tusentals besökare varje år.

Lönepremie

I en undersökning 2020^[1] fann Universitetskanslerämbetet att Lantmästare är en av de examina som har en negativ lönepremie. De fann att lönen för yrkesverksamma med denna examen (födda 1970–1990) är 34 procent lägre än för dem som bara har gymnasieexamen. Rapporten noterar att detta är ett uppseendeväckande resultat, då en högskoleexamen i genomsnitt ger 20 procent högre lön, och att det är problematiskt för samhället i stort om högre utbildning leder till låga löner.

Referenser

^ Rasmus Sundin, Martin Söderhäll. ”Rapport 2020:1 - Hur värderas högre utbildning? Analys av arbetsmarknadens lönepremie för högskoleutbildning” (PDF). Universitetskanslersämbetet. https://gamla.uka.se/download/18.1b11a8f316f1aba2e828d2f/1579002182206/rapport-2020-02-14-hur-varderas-hogre-utbildning.pdf. Läst 2 juli 2020.