Nils Beyer
Nils Beyer, född 19 november 1903 i Stockholm, död 1 januari 1994 i Stockholm, var en svensk journalist, författare av facklitteratur om film, teater och politik samt manusförfattare. Han blev 1970 filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet.[1]
Beyer blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1925. Mellan 1924 och 1930 arbetade han för Arbetet, 1930–1958 var han kritiker i Social-Demokraten och 1958–1966 på Stockholms-Tidningen. Från 1966 skrev han för Arbetet.
Familj
Nils Beyer var son till livförsäkringsinspektören Tage Beyer och Ellen Peterson. Han gifte sig 1930 med Lilly Arrhenius (1904–1993).
Bibliografi (urval)
- Handens och hjärnans arbetare (Tiden, 1934)
- 700 berättelser söka en filmregissör (Seelig, 1935)
- Att se film. En studie i filmens dramaturgi (Bonnier, 1940)
- Teater och film (Bonnier, 1944)
- Skådespelare (KF, 1945)
- Han, hon och månen (Eklund, 1949) [pjäs]
- En bok om film (Radiotjänst, 1949)
- Kejsarens nya kläder. Teaterpjäs i fyra akter för barn (efter H. C. Andersens saga, Geber, 1950)
- Teaterkvällar 1940–1953 (1953)
- Bengt Lidforss. En levnadsteckning (Norstedt, 1968)
- Den unge Hjalmar Branting (Norstedt, 1985)
Översättningar
- Henrik Ibsen: Samhällets stöttepelare (Samfundets støtter) (Radiotjänst, 1955)
- Henrik Ibsen: John Gabriel Borkman (John Gabriel Borkman) (Radiotjänst, 1956)
- Jaroslav Hašek: Den tappre soldaten Svejk (otryckt översättning, efter Karl Larsens dramatisering, från danskan för Stockholms parkteater 1969)
Filmografi
Referenser
Noter
- ^ ”Ett rekordstort antal nya doktorer promoverade”. Svenska Dagbladet. 31 maj 1970. https://www.svd.se/arkiv/1970-05-31/10. Läst 21 oktober 2018.
Källor
- Beyer, C Nils T i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Nils Beyer, författarpresentation i Projekt Runeberg
- Nils Beyer på Svensk Filmdatabas
Externa länkar
- Nils Beyer i Libris
- Nils Beyers arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
|
