Rosa Arbman

Rosa Arbman
Född29 juni 1861[1]
Rätans församling[1], Sverige
Död27 februari 1919[2] (57 år)
Sundsvalls församling[1], Sverige
BegravdSunne kyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
FöräldrarErnst Arbman[3]
Eva Arbman
SläktingarJohannes Arbman (syskon)
Olof Arbman (syskon)
Redigera Wikidata

Rosa Sofia Arbman, född 29 juni 1861 i Rätans socken i Jämtland, död 27 februari 1919 i Sundsvall, var en svensk författare som delvis skrev på jämtska.

Biografi

Rosa Arbman flyttade som tvååring till Sunne i Jämtland där hon växte upp i Sunne prästgård som yngsta dotter till prosten Ernst Arbman.

Några år efter sina första artiklar i lokalpressen i Jämtland började hon med sina sedermera så populära "landsmålsaftnar" med uppläsningar på jämtska. Där uppträdde hon i rollen som "Mor Dårdi" iförd en folkdräkt från Sunne, och spelade hustru till bonden Mårten som "var tolvman och hade lagboka". Dessa landsmålsaftnar kom hon så småningom att hålla på ett stort antal platser i hela Sverige, bland annat på Skansen.

Rosa Arbman var en av pionjärerna för att bevara och sprida jämtskan. Hon är begravd i den Arbmanska graven på Sunne kyrkogård.

Övrigt

Kompositören Wilhelm Peterson-Berger tillägnade henne pianostycket Valzerino år 1892.[4]

Bibliografi

  • Litte för roskull. Östersund. 1891. Libris 2493809 
  • Trö å älvåru. Östersund. 1892. Libris 2493811 
  • Bondehöfdingen : berättelse för Jämtlands Tidning. Östersund. 1900. Libris 17208404. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2493808  (om Nils Larsson i Tullus)
  • Troll-Anna i Bäckmon : berättelse för Jämtlands Tidning. Östersund. 1902. Libris 2493810 
  • Arbman, Eva (1914). Kapten Silverbrand och andra berättelser : med karaktäristik över författarinnan / av Rosa Arbman. Uppsala: Lindblad. Libris 1630984 
  • Storsjöodjure : berättelse, postumt i Jämten 1919

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Arbman, Rosa Sofia, läst: 15 november 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskt författarlexikon.[källa från Wikidata]
  4. ^ "Valzerino" på Levande musikarv

Vidare läsning

  • Nilsson-Tannér, Per (1933). Kring press och parnass: biografiska blad ur den jämtländska pressens och litteraturens historia. Tandsbyn. Libris 711162 
  • Festin, Eric (1934). Saxon och den jämtska kulturväckelsen. Stockholm. Libris 2643500 
  • Norman, Per-Gunnar (1978). "Rosa Arbman" Jemtlands Tidning 2/78

Externa länkar

  • Rosa Arbman i Libris
  • Bo Oscarsson (2001): "Rosa Arbman"
  • Rosa Arbman i Jämtlandskvinnor Wikia
Auktoritetsdata
VIAF: 2443205ISNI: 0000 0000 5441 7371Libris XL: qn2455z84kk0wb6 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.