Ryggskott

[källa behövs]

Ryggskott
Latin: lumbago, lumbodynia
Ryggskott är smärta i muskler och skelett i nedre del av ryggen.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M54.5
ICD-9724.2
Medlineplus007422 007425
eMedicinepmr/73 
MeSHsvensk engelsk

Ryggskott eller akut lumbago, innebär tillfällig ryggsmärta som kan vara väldigt smärtsam. Smärtan kan komma på hastigt eller mera gradvis. Prognosen är oftast mycket god, 60% är helt smärtfria inom 2 veckor och 80-90% inom 3 månader.[1] 80% av alla människor drabbas av ryggsmärta någon gång i livet.

Ofta är det olika typer av lyft eller rörelser som utlöser smärtan. Inte sällan kan den komma i samband med uppstigning på morgonen. Orsaken är oftast okänd[1]. Smärtan är oftast lokaliserad någonstans mellan nedersta revbenet och nedre delen av skinkorna, glutealvecken, men kan stråla fram i magen och ner i ljumskarna. I början gör det ofta väldigt ont att röra sig; vanligt är att framåtböjning av ryggen samt sittande är smärtsamt.

Smärtintensiteten kan variera, från handikappande till lättare problem.

Behandling

Självläker i de allra flesta fall helt utan särskilda åtgärder. De viktigaste råden är att försöka vara så aktiv man kan och undvika att vara sängliggande för mycket. Små korta promenader är ofta gynnsamt. Om man inte är bra på några veckor bör man söka vård hos läkare eller sjukgymnast.[2]

Man kan smärtlindra med NSAID och paracetamol[2].

För fördjupning, se artikel om ländryggssmärta.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Lumbago”. Internetmedicin. https://admin.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/smarta/lumbago/. Läst 9 november 2022. 
  2. ^ [a b] ”Ländryggssmärta hos vuxna”. Region väternorrland. 2014-03-17. Reviderad: 2022-03-18. https://www.rvn.se/globalassets/delade-dokument/behandlingslinjer/rorelseorganen/landryggsmarta-bhl.pdf. Läst 9 november 2022. 

Externa länkar

  • ”Ryggskott”. 1177. Arkiverad från originalet den 17 april 2016. https://web.archive.org/web/20160417044205/http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-ryggen-vad-kan-man-gora-sjalv. 
v  r
Smärta
Varaktighet
Långvarig smärta
Exempelvis fantomsmärta
Akut smärta
Ex. akut fraktur-smärta
Rörelserelaterad eller ej
Rörelserelaterad
Ex. akut fraktursmärta och vissa skelett-metastaser
Ej rörelserelaterad
Ex. viss buksmärta
Mekanism (en eller flera)
Nociceptiv
Somatisk eller visceral smärta?
Neuropatisk
Central eller perifer nervsmärta?
Nociplastisk
Ex. fibromyalgi
Psykogen
Förekommer vid primära psykiatriska sjukdomar
Idiopatisk
Den bakomliggande mekanismen är inte känd
Cancersjukdom eller ej
Cancer
Ex. vissa skelettmetastaser
Behandlad för cancer
Ex. nervsmärta efter cytostatiksbehandling
Ej cancer
Många olika smärttillstånd
Organsystem
Huvud och hals
Ex. Halsont · Huvudvärk · Käkleds-besvär · Migrän · Munsmärta · Sväljningssmärta · Tandvärk TMD · Tungsmärta · Öronsmärta
Rygg inklusive halsrygg
Ex. Ischias · Nacksmärta · Ryggskott
Thorax
Ex. Angina pectoris · Andningssmärta · Bröstsmärta Central bröstsmärta · Smärta i bröstvävnaden · Kardialgi · Kärlkramp · Pleurodyni
Buk och gastrointestinala sytemet
Ex. Buksmärta · Magsmärta · Tarmvred · Proktalgi
Bäcken och underliv
Övrigt
Annat smärtrelaterat
Anamnes och status
Lidande · VAS · QST
Behandlingsrelaterat