Slaget vid Hummelshof

Slaget vid Hummelshof
Del av stora nordiska kriget

Kopparstick över slaget vid Hummelshof 1702, gjord 1733.
Ägde rum 19 juli 1702 (ss)
18 juli 1702 (gs)
29 juli 1702 (ns)
Plats Hummelshof (nuvarande Hummuli i Estland)
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland Ryssland
Befälhavare och ledare
Sverige Wolmar Anton von Schlippenbach Ryssland Boris Sjeremetev
Styrka
6 000 man totalt[1][2]
2 700 man kavalleri
1 700 dragoner
1 300 infanteri
17 kanoner[3] 		24 000 man[1][3]
24 artilleripjäser[3]
Förluster
840 döda
2 000 tillfångatagna[1] 		1 000-1500 döda och sårade[4]
v • r
Stora nordiska kriget
Riga I – Jungfernhof – Varja – Pühhajoggi pass – Narva I – Düna – Rappin – Rauge – Errastfer – Peipus – Hummelshof – Embach – Wesenberg I – Dorpat – Narva II – Wesenberg II – Riga II – Pärnu – Reval – Ösel
Danska krigsskådeplatsen (1700–1712)
Reinbeck – Tönning I – Humlebæk – Köge bukt – Fladestrand – Møn – Tönning II – Skagerrak – Lindesnes – Femer bält
Ingermanland och Ryssland (1701–1710)
Petsjory – Archangelsk – Ladoga – Nöteborg – Nyenskans – Nevas mynning – Systerbäck – Petersburg – Viborg I – Vinna – Neva – Koporje – Kolkanpää – Viborg II – Kexholm
Litauiska krigsskådeplatsen (1702–1706)
Schauden – Tryškiai – Dersunisjki – Vilna – Saladen – Jakobstadt – Gemauerthof – Mitau – Grodno I – Alytus – Olkieniki – Nieśwież – Kletsk – Lachowicze
Polska fälttåget (1702–1706)
Kliszów – Piotrków – Krakow – Rawa – Janiski – Pułtusk – Wladislawa – Thorn – Chybice – Lautenburg – Posen – Lemberg – Warszawa – Punitz – Skuodas – Oderbeltsch – Tillendorf – Cissowa – Rakowitz – Praga – Fraustadt – Kalisch – Elbing
Ryska fälttåget (1708–1709)
Grodno II – Holowczyn – Malatitze – Rajovka – Lesna – Starodub – Desna – Baturyn – Koniecpol – Veprik – Oposjnja – Krasnokutsk–Gorodnoje – Lachowcami – Sokolki – Oposjnja II – Staryje Senzjary – Poltava Borgå – Hogland – Landsbro – Pälkäne – Helsingfors – Storkyro – Hangö udd – Kajaneborg – Föglöfjärden Fjälkinge – Helsingborg
Tyska krigsskådeplatsen (1710–1716)
Lübow – Stralsund I – Greifswalder Bodden I – Stade – Westtief – Rügen I – Damgarten – Gadebusch – Altona – Hollingsted – Stettin – Wismar – Rügen II – Peenemünde – Stralsund II – Greifswalder Bodden II – Stresow – Jasmund
Osmanska riket (1710–1713)
Prut – Bender
Norska fälttågen (1716–1718)
Høland – Kristiania – Moss I – Akershus fästning – Gjellebekk – Harestua – Norderhov – Nordkleiva – Moss II – Svinesund – Styrsö – Fredrikshald I – Idefjorden – Trondheim – Fredrikshald II
Svenska krigsskådeplatsen (1716–1721)
Dynekilen – Strömstad – Striderna vid Göta älv (Nya Varvet I – Marstrand – Nya Älvsborg – Nya Varvet II) – Rysshärjningarna (Gävle – Stäket – Selånger)
Fördrag
Freden i Traventhal – Freden i Warszawa – Freden i Altranstädt – Kapitulationen vid Perevolotjna – Frederna i Stockholm – Freden i Frederiksborg – Freden i Nystad
Fördrag

Slaget vid Hummelshof (även kallat "slaget vid Sagnitz" eller "slaget vid Embach"[5])var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland. De ryska trupperna, som anfördes av Boris Sjeremetev, stod som segrare.

Det i början segerrika svenska kavalleriet drevs senare på flykten, då det under förföljandet skilt sig från fotfolket, som senare upprevs. Ryssarna utnyttjade sin seger främst till härjningar.[1]

Noter

  1. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 450.
  2. ^ Sundberg (2010). Sveriges krig 1630-1814. sid. 222.
  3. ^ [a b c] Northern Wars, Oskar Sjöström
  4. ^ Boris Grigorjev & Aleksandr Bespalov (2012). Kampen mot övermakten. Baltikums fall 1700–1710. sid. 111.
  5. ^ [1]