Solenergi

För människans omvandlande av solens energi till elektricitet, se Solkraft.
För sången, se Solenergi (sång).
En solpanel på ett tak i södra Tyskland.
Solparken vid E18 fem kilometer öster om Västerås.[1]

Solenergi är energi som kommer från solens ljus. Det är tack vare solenergin som det finns liv på jorden. Utan värme från solen skulle jorden vara kall, och det är solenergin som driver växternas fotosyntes.

Solen strålar ut en effekt på 4·1026 W varav 1,7·1017 W träffar jorden. På jordens avstånd från solen är effekten i genomsnitt under ett år 1350 W/m². Detta värde benämns solarkonstanten. Eftersom endast halva jorden är upplyst vid varje tillfälle och eftersom områden närmare polerna belyses med en allt flackare vinkel är den genomsnittliga energin som jorden tar emot betydligt lägre, 342 W/m². Av den strålning som träffar jordens atmosfär reflekteras 22,5 % direkt av atmosfären och moln medan 19,5 % absorberas här. Återstoden, 58 %, når jordytan, där 9 % reflekteras ut igen.[2] Detta innebär att i snitt 49 % eller 168 W/m² av solenergin absorberas vid jordytan, för att senare stråla ut som svartkroppsstrålning. Detta värde varierar stort beroende på latitud och klimat, men i södra Sverige kan man som tumregel räkna med solinstrålning motsvarande 1000 kWh/m²/år (~114 W/m²).

Solenergin är ursprunget till den energi som utvinns ur såväl fossila som biobränslen, vattenkraften, vindkraften och till viss del geotermisk energi. Solenergin står därmed för den största delen av såväl el- som värmeproduktion på jorden. Till undantagen hör till exempel kärnkraft och tidvattenkraft.

Energiproduktion

Solar Radiation Map of Europe

Solenergin utnyttjas direkt av människan via flera tekniker för att producera värme och elektricitet. Solenergi räknas som en förnybar energikälla och ses som miljövänlig då den, i alla fall under drift, inte ger några utsläpp.

Solvärme

Solvärme innebär att solen används för uppvärmning. En vanlig tillämpning är vattenvärmning för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion i villor. Det vanligaste produktionssättet är genom solfångare. Dessa kan vara plana, koncentrerande eller av vakuumrörstyp. I mindre skala kan solvärme användas för matlagning i en solugn.

Solel

Huvudartikel: Solkraft

Solel, eller solkraft, är el producerad med solenergi i ett solkraftverk. Detta görs med hjälp av solceller eller med en termisk process.

Det vanligaste produktionssättet är genom solceller, vanligtvis sammansatta i solpaneler. Termisk solkraft fungerar genom att man med speglar koncentrerar solstrålningen till en punkt. På det viset kan man få temperaturer höga nog för att driva en värmemaskin, vanligen en ångturbin men kan även vara en stirlingmotor, som i sin tur driver en generator och på så sätt skapas elektricitet.[3]

PV/T - kombinerad solel och solvärme

Den engelska termen Photovoltaic/Thermal som förkortas PV/T betecknar solenergisystem som samtidigt genererar el och värme, ofta med koncentrerat solljus med solföljande tråg [4]. I Sverige finns en sådan installation på sjukhuset i Härnösand[5].

Se även

Referenser

  1. ^ Mälarenergi: Nu kan du köpa el från Sveriges största solpark. Arkiverad 2 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Natural Climate Variations”. Climate Change 2001: Working Group I: The Scientific Basis. IPCC. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929100134/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/041.htm. Läst 19 juni 2008. 
  3. ^ ”Ny teknik:Första Stirlingkraftverket invigt”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110821103941/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article267229.ece. Läst 22 juni 2012. 
  4. ^ IEA SHC Task 35 PV/T Arkiverad 3 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Official website
  5. ^ Solenergi med PV/T på sjukhuset i Härnösand Arkiverad 2 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. Företagsnyhet

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Solenergi.
    Bilder & media
v  r
Solen
Inre struktur
Kärnan · Strålningszonen · Tachoklinen · Konvektionszonen
Solen
Solens atmosfär
Granuler · Solfläckar · Solspektrum (fraunhoferska linjerna) · Supergranulation
Flashspektrum · Plage · Soltsunami · Spikul
Koronahål · Koronalinjer · Koronamassutkastning (geomagnetisk storm) · Koronaögla · Protuberans · Övergångszonen
Variation
Solfläckscykeln · Flare (solfackla) · Helioseismologi · Solmaximum/Solminimum · Solvind
Heliosfären
Utforskningen
av Solen
Historiska
och nutida
Framtida
Vigil
Övrigt
Solsystemet
v  r
Förnybara energikällor
Solenergi
Solkraft
Solvärme
Vindkraft
Vattenkraft
Geotermisk energi
Biobränslen