Tenochtitlán

För andra betydelser, se Tenochtitlán (olika betydelser).

Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2021-04)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Tenochtitlán

Historisk stad i Mexiko

Altepetl, storstad
Del av	aztekernas rike
Tillkomst	1 mars 1325
Grundare	Mexica
Koordinater	19°26′6″N 99°7′53″W
Statsskick	monarki
Statschefens ämbete	tlatoani
Folkmängd	212 500, 150 000, 70 000
Ersatt av	Mexico City
Använt språk	nahuatl
Betydande händelse	Tenochtitláns fall
Upphörde	13 augusti 1521
Area	13 kvadratkilometer

Tenochtitlán (nahuatl: Tenōchtitlan, [tenoːtʃˈtit'lan]^[1]) var en förcolumbiansk historisk stad belägen i dagens Mexico City. Staden grundades cirka 1335 och var aztekernas huvudstad^[1].

Stadens namn Tenochtitlán består av tre olika ord formade till ett: tetl (”sten”) + nohpalli (nopal) och titlan (”stället vid”), och betyder ”stället vid nopalstenen”.

Historia

Tenochtitlán grundades 1325 av ett nahuatltalande folk. Tenochtitlan blev sedermera Aztekrikets huvudstad och före spanjorernas ankomst världens åttonde största stad, med cirka 250 000 invånare.

Tenochtitlán ingick 1428 ett förbund med grannstäderna Texcoco och Tlacopán och erövrade 1473 under tlahtoāni Axayacatl grannstaden Tlatelolco på en närbelägen ö.

Staden belägrades 1519 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades och förstördes staden. Det nya Mexico City uppfördes över ruinerna och det mesta av Texcocosjön blev gradvis igenfyllt och utdikat.

Staden

Tenochtitlán låg på en ö i Texcocosjön^[1] i mexikanska dalen och förbands med fastlandet genom tre dammar. Dessa ledde norrut, västerut och söderut och hade även broar för att inte hindra sjöfarten. De utgjorde huvudvägar och sammanstrålade vid stadens centrala del vid Stora pyramiden (Templo Mayor). Vägen söderut har samma sträckning som dagens Avenida Tlalpan.

Det fanns en rad tempel, en stor bollplan och andra offentliga anläggningar i staden samt Moctezuma I:s palats med djurpark och akvarier.

Staden var delvis uppbyggd på pålar och med många kanaler. Den var uppdelad i fyra campan (zoner) vilka i sin tur var indelade i 20 calpōlli (distrikt) där varje calpōlli hade en egen marknadsplats. Stadsplanen var mycket symmetrisk och varje nybygge skulle granskas och godkännas.

På Chinampas utfördes mycket jordbruk till stadens försörjning och färskvatten kom via två långa akvedukter från Chapultepec lite högre upp i bergen.

Mexico Citys centrala del är Plaza de la Constitución och ligger på samma plats som Tenochtitláns centrum.