Tyche med flodguden Orontes vid fötterna samt stadsmurskrona. Romersk kopia efter en grekisk bronsstaty av Tyche (Eutychide), daterad till 300 år f. Kr.
För den hypotetiska planeten, se Tyche (hypotetisk planet).
Tyche (grekiska Tyʹchē) är i den grekiska mytologin slumpens och i huvudsak den goda lyckans gudinna. Till sin natur är hon närbesläktad med moirerna, ödets gudinnor. Hon var också sammanflätad med den goda anden Agathos Daimon och med Nemesis. Hos den grekiske skalden Hesiodos nämns hon bland Okeanos och Tethys många döttrar och enligt andra är hon dotter till Zeus. Av den bildande konsten brukar Tyche framställas ofta bevingad, med en krona på huvudet och i handen hållande ett ymnighetshorn och en spira, men även med ögonbindel och symboler för risk och lyckans ostäkerhet. Hon motsvaras i den romerska mytologin av Fortuna. I Argos finns ett tempel till Tyche där sagohjälten Palamedes sägs ha tillägnat henne tärningsspelet som han uppfunnit.
Under hellenistisk tid betraktades Tyche som skyddsgestalt för staden Antiochia vid Orontes, och avbildades därfer med flodguden Orontes vid sina fötter och stadsmuren som krona.[1]
Källor
”Tyche”. Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami. 1 januari 1920. sid. 503-504. https://runeberg.org/nfcj/0282.html. Läst 5 november 2015.
”Tyche”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyche. Läst 5 november 2015.
”Tyche”. Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Tyche. Läst 5 november 2015.
Noter
^Linders, Tullia, 1925-2008. (2003). Vem är vem i antikens Grekland och i romarriket : människor och gudar. Prisma. sid. 231. ISBN 9151842548. OCLC 186072314. https://www.worldcat.org/oclc/186072314. Läst 21 juli 2019
