Vildpersilja

Vildpersilja
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen Apiales
Familj	Flockblommiga växter Apiaceae
Släkte	Vildpersiljor Aethusa
Art	Vildpersilja A. cynapium
Vetenskapligt namn
§ Aethusa cynapium
Auktor	L., 1753
Synonymer
Aethusa cicuta Neck., 1768 Aethusa cynapium subsp. agrestis (Wallr.) Dostál, 1949 Aethusa cynapium var. agrestis Wallr. Aethusa cynapium L. ssp. cynapioides (M.Bieb.) Nyman (ssp. elata), 1879 Aethusa cynapium f. agrestis (Wallr.) Schube, 1903 Aethusa cynapium L. subsp. agrestis (Wallr.) Dostál (subsp. segetalis) Aethusa cynapium subsp. cynapioides (M.Bieb.) Nyman, 1879 Aethusa cynapium subsp. elata Hoffm. ex Schübl. & G.Martens, 1834 Aethusa cynapium subsp. elata (Friedl.) Schübl. & G.Martens, 1834 Aethusa cynapium var. elatior Döll, 1843 Aethusa cynapium subsp. gigantea (Lej.) P.D.Sell, 2009 Aethusa cynapium var. gigantea Lej. Aethusa cynapium subsp. segetalis (Boenn.) Schübl. & G.Martens, 1834 Aethusa cynapium var. segetalis (Boenn.) Beck, 1892 Aethusa cynica Dulac, 1867 Aethusa elata Friedl.ex Fisch., 1813 Aethusa micrantha Opiz ex Nyman, 1879 Aethusa petroselinifolia Gilib., 1782 comb. inval. Aethusa segetalis Boenn., 1824 Aethusa tenuifolia Gray, 1821 Aethusa toxicaria Salisb., 1796 Cicuta cynapicum Crantz, 1767 Cicuta cynapium O.Targ.Tozz., 1796 Cicuta minor Garsault, 1764 nom. inval Coriandrum cynapium Crantz, 1762 Basionym Selinum cynapium E.H.L.Krause, 1904 Sium cynapium Vest, 1806
Från Franz Eugen Köhler: Koehlers Medizinal-Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen und kurz erläuterndem Texte Gera, 1887 A Blommande planta, avbildad i naturlig storlek Nedanstående delbilder är förstoringar 1 Blomma från det yttre av en blomflock 2 Blomma från mitten av en blomflock 3 4 Frukt 5 Frukt, uppskuren på tvären 6 Frö 7 Uppskuret frö

Vildpersilja (Aethusa cynapium) är en ett- till tvåårig växt som tillhör familjen flockblommiga växter.

Beskrivning

Vildpersilja blir 5–100 centimeter hög och blommar i juli till september med vita, ibland rosatonade, blommor. Stjälken är kal, slät, dock ibland taggig, ofta violett nertill. Bladen är flikiga och glänsande. Roten är en svag pålrot. Växten luktar obehagligt. Blommorna sitter i sammansatta flockar. Befruktningen sker till största delen genom att vinden sprider pollen, men insekter hjälper också till.

Frukten är 3–4 millimeter tjock och avlång, med fem tydliga åsar och fyra djupa fåror däremellan.

Kromosomtal 2n = 20.

Förväxlingsrisk

Vildpersilja kan påminna lite om en spenslig hundloka och skiljs lättast från den på tre nedåtriktade, stora svepen.

Giftighet

Hela växten är mycket giftig, särskilt fröna. Förtäring medför kraftigt illamående, kräkning, diarré, stark salivavsöndring, muskelryckningar, smärta i buken och muskler, svårighet att röra på armarna och benen, sluddrande tal, dvala.^[1] Många av följderna liknar dem hos epilepsi. Förgiftningar behandlas med magpumpning och därefter dryck.

Aktiva ämnen är olika alkaloider, t.ex. koniin och sinapin, C₁₆H₂₄NO₅.

Dödsfall har inträffat efter förtäring av vildpersilja.^[2] [3]

Underarter

• Vanlig vildpersilja, Aethusa cynapium subsp. cynapium, huvudunderart, ettårig.
• Liten vildpersilja, Aethusa cynapium subsp. segetalis (Boenn.) Schübl. & G.Martens, 1834, ettårig.
• Trädgårdsvildpersilja, Aethusa cynapium var. domestica
• Smal vildpersilja, Aethusa cynapium var. cynapium
• Stor vildpersilja, Aethusa cynapium var. gigantea Lej., 1811
  = Aethusa cynapium subsp. elata Hoffm. ex Schübl. & G.Martens, 1834. tvåårig.

Habitat

Hela Danmark, Finlands sydspets, små områden i södra Norge, sparsamt i södra och mellersta Sverige och kan även sällsynt påträffas längre norrut.

Utbredningskartor

• Norden [1]
• Norra halvklotet [2]
  • Ej ursprunglig i Nordamerika.

Biotop

Näringsrik jord (ej torr) i närheten av bebyggelse, exempelvis rabatter, ruderatmark, jordhögar, bangårdar.

Etymologi

Släktets namn Aethusa härleds från grekiska αιτυςα (aithusa) = glänsande. Det syftar på bladens utseende. Artepitetet cynapium är en latinisering av grekiska κυνός (kunos) = "såsom en hund". Jämför cynosura = hundsvans. Vad vildpersilja har med hund att göra är oklart. Kanske av samma skäl som att den snarlika växten Anthriscus sylvestris kallas hundkäx eller hundloka på svenska. Förledet hund- var förr ansett som starkt nedsättande.

Användning

Preparat av vlldpersilja, kallade Aeth, används inom homeopati för behandling av sjukdomar.

Bygdemål

Bilder

• 
  Habitat.
• 
  Stjälk.
• 
  Fästet för en blomflock.
• 
  Blad
  Oklart vad som orsakat de gula prickarna.
• 
  Småflock med blommor.
• 
  Småflock med blommor, sett från olika håll
  Lägg märke till de nedhängande svepebladen
• 
  Småflock med omogna frukter, sett från olika håll
  De nedhängande svepebladen finns fortfarande kvar
• 
  Frukter
• 
  Frön
  Till höger två uppskurna frön
  Lägg märke till skalan nedtill, i mitten

Källor

• Den nya nordiska floran ISBN 91-46-17584-9

Externa länkar

• Den virtuella floran - Vildpersilja
• Vildpersilja i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Vildpersilja.
  Bilder & media